Hantera stress

”Är du stresstålig?”, har du fått den frågan någon gång? Bla vid jobbintervjuer har just den frågan en tendens att dyka upp. Jag skulle vilja kontra med frågan ”Vad menar du egentligen?” eller ”Är det hur jag hanterar, en för många, stressfylld situation eller att ha mycket att göra som du undrar över?” Dessa är två helt olika former av stress och där svaret blir helt olika beroende på vad som avses och vilken person och jobb det gäller. Är du stresstålig är väldigt vagt och mycket brett. Frågan behöver ställas om och på ett annorlunda sätt. Stress kan nämligen se ut på många olika sätt och behöver således också hanteras på olika sätt. Stress är det också först när det ger kroppsliga reaktioner och när det inträffar är olika för varje individ. Varje människa är unik.

Stress finns i olika former och behöver således hanteras på olika sätt om du vill komma till rätta med den. Stress kan vara av kvantitativ karaktär tex om du har för mycket att göra. Detta kallar vi i vardagligt tal för stress men det är snarare frågan om jäkt om det inte ger dig fysiska besvär som tex höjd puls, högt blodtryck, huvudvärk och spänningar etc då är det fråga om stress. Här finns det flera saker att göra. Se över de saker du gör, vart går tiden, är allt det du gör på riktigt nödvändigt, sker det på rätt tidpunkt, hur ser dina prioriteringarna ut, finns det tidstjuvar som tex att scrolla på mobiltelefonen etc. Att ha mycket att göra i sig är inget problem så länge du fyller dagarna med saker som är meningsfulla för dig och du tar dig tid för den viktiga återhämtningen. Återhämtningen kan sen se ut på många olika sätt och är olika för varje person. Någon använder en passiv återhämtning som tex mindfullness, meditation eller vila i solstolen medan någon annan använder en aktiv form genom att tex pyssla i trädgårdslandet, ta en promenad med hunden etc. Stressen kan också vara av kvalitativ karaktär, tex har du för svåra arbetsuppgifter i förhållande till din upplevda kompetens eller alldeles för lätta eller tråkiga uppgifter. Det är alltså inte mängden arbete i sig som ställer till det utan hur du upplever din situation. Som du märker behöver den här typen av stress hanteras på ett helt annat sätt. Ordspråket ”Rätt människa på rätt plats” passar rätt bra in här. Uppgifter och kompetens behöver matcha varandra och du behöver tycka om det du håller på med för att det ska bli bra. Annars blir det helt enkelt inte bra vare sig för dig eller de runtomkring dig tex på en arbetsplats.

Internet svämmar över med tips om hur du hanterar olika former av stress och hur du kan återhämta dig. Det är allt från andningsövningar, mindfullness, tidsoptimering och att umgås med nära och kära och husdjur. Även mikropauser på några minuter per timme är ett välkänt sätt för effektiv återhämtning. Det som är välkänt att faktiskt fungerar som en skyddande faktor för psykiskt välmående är att vara fysiskt aktiv och då med pulshöjande aktivitet i ca 30 minuter 3 gånger per vecka. Motion hjälper inte bara kroppen utan även knoppen, människan är nämligen en helhet där kropp och knopp sitter ihop och samspelar med varandra i allra högsta grad.

Om du lär dig att känna igen din stress och vad den beror på kan du också lära dig att hantera den. Lär du dig dessutom att känna igen andras tecken på stress kommer deras stress att påverka dig allt mindre vilket också det är bra för ditt välmående.